Malte reflekterar

Oj, det känns lite ovant att blogga på svenska, men också skönt. Vi får se hur detta lilla experiment artar sig i slutändan. Finns det någon slutända på bloggandet förresten? Ja, det är klart, när man dör tar det ju slut... fast bloggen finns ju kvar. Kanske kan man lämna över den till sina barn? Förresten, jag har ju inte barn.

Jag har som sagt funderat länge på att blogga på svenska, men det har liksom inte blivit av. Den största anledningen till att jag inte gjort det är nog att jag varit osäker på vad jag ska skriva om; i min första blog har tyngdpunkten hamnat på programmering och (av någon outgrundlig anledning) gnälliga inlägg i kopieringsskydds- och upphovsrättsdebatten. Bortsett från gnället så har jag känt att programmeringsfrågorna gör sig bäst på engelska. Det är ju liksom det gängse språket.

Hur som helst känns det trevligt att skriva lite på svenska nu. Jag har mycket lättare att uttrycka mig på svenska vilket jag hoppas kommer leda till att jag skriver mer.