Malte reflekterar

Jätteintressant det Gustav Holmberg skriver om att få saker och ting ut genom dörren. Associerar direkt till hur man inom XP propagerar för hur viktigt det är att så tidigt som möjligt börja koda, att skrida till verket, samt hur viktig feedback (återkoppling?) är.

Tänker också på de studier jag bedrivit under våren — jag har läst in allmän behörighet (med betoning på har eftersom jag skrev sista provet i dag) — och hur jag under terminens gång förändrat mitt studiebeteende. I början var jag väldigt noggrann och petig och ville inte lämna ifrån mig någonting förrän det var riktigt, riktigt bra. Varje uppgift tog naturligtvis lång tid att få klar, med följden att jag de senaste veckorna har haft mycket att göra.

För att överhuvudtaget hinna klart har jag varit tvungen att ändra mitt studiebeteende. En förändring är att jag försökt släppa lite på kraven, bli klar med uppgiften trots det (eventuellt) sämre resultatet, och känna mig nöjd med det. Tillfredställelsen av att avsluta en uppgift, att bocka av en punkt på att göra-listan är enorm och sporrar mig att ta mig an och avsluta fler punkter. Hade jag varit lika effektiv i början av terminen som under de senaste veckorna hade jag varit klar för länge sedan.

Hmmm, hur ska jag knyta ihop det här resonemanget? Jag är inte säker, men jag tycker det är intressant. Jag har försökt tänka lite mer XP den senaste tiden, i alla möjliga sammanhang, och många gånger fungerar det riktigt bra. Vad jag menar med detta är helt enkelt detta: när jag ställs inför ett problem eller en uppgift, kanske en programmeringsuppgift i arbetet eller något så enkelt som att ta disken, så försöker jag ta mig an uppgiften utan dröjsmål. Inga djupa funderingssessioner — bara gör. Wax on, wax off. Det är väldigt skönt när det fungerar.