Malte reflekterar

Av en händelse tittade jag på VM i konståkning häromdagen. Det var intressant att se hur de kinesiska paren formligen utklassade övriga deltagare. Med mina helt otränade ögon tyckte jag det såg ut så i alla fall. De övriga paren var ju naturligtvis mycket skickliga när de genomförde sina kombinationer, men på någotvis såg de lite stela ut. Det var mycket fartsträckor, de åkte runt längs sargen eller gjorde en åtta, men de utnyttjade liksom inte ytan. Kineserna däremot, de utnyttjade hela isen, hela tiden, och de hade ett slags flyt, mjukhet och kraft i alla sina rörelser att allt de gjorde såg ut som en behaglig, svävande och emellanåt explosiv dans. Jag associerade till vackert koreograferade Hong Kong-filmer som Crouching Tiger, Hidden Dragon och Hero. Inte konstigt att tre av topplaceringarna upptogs av kineser.

Vilket för mig in på själva tävlingsmomentet. Har alltid haft svårt för tävlingar där någons eller någras bedömning av en prestation avgör utfallet. Det var tydligen så att det sedan två år regerande kinesiska mästarparet någon dag tidigare gjort en tabbe i det så kallade kortprogrammet, vilket i den stora paråkningen som jag beskådade kostade dem segern. Det märkliga var inte att tävlingen i princip var avgjord sedan det ryska paret genomfört ett felfritt program, utan att tv-kommentatorn efter kinesernas program tyckte att domarna skulle vara snälla med poängen och ge dem 6.0:or eftersom de ändå inte kunde vinna (vilket domarna också gjorde—det kinesiska paret överöstes av 6:or). Detta förstår inte jag (även om jag gör det). Det är alltså så att domarna inte ger de poäng de egentligen tycker åkarna är värda, för att det ska bli mer spännande, för att det inte ska gå inflation i 6.0:or, för att det inte... Med andra ord spelar till exempel modet roll för utslaget i konståkning. I år är det det här som är inne, och de där kineserna, vi har ju sett dem ett tag nu, kanske dags att låta någon annan vinna?

Springer man hundra meter på nio sekunder blankt blir man världsmästare vare sig man haltar eller ej. Att tävla i konst är svårare. Vem vann? Monet eller Chagall?